De tror att jag är den perfekta barnflickan. De kan inte ha mer fel ...

Vissa människor skulle känna sig nervösa inför att flytta till en avlägsen bergsby för att börja arbeta för en familj de bara har träffat en gång, men paret Mayer välkomnar mig med öppna armar. Och det är bra. Det betyder att de inte vet varför jag egentligen är här.

Jag blir imponerad av Robin och Pauls fantastiska hus och överdådiga livsstil. De lever på ett sätt jag inte skulle ha råd med ens i mina vildaste drömmar. Det är trots allt inte alla som fått njuta av äppelpaj, kärlek och skratt, trygga bakom skyddande vita staket.

Jag anstränger mig för att vara den perfekta barnflickan åt deras pojke Wyatt. När han ler blygt mot mig och börjar öppna sig, så vet jag att jag gjorde rätt när jag kom hit. Han påminner mig så mycket om den söta pojke jag förlorade för många år sedan. Den perfekta son som hastigt togs ifrån mig.

Men ju mer tid jag tillbringar med Wyatt, desto mer börjar Robin iaktta mig. Jag vet att hon försöker kontrollera mig. Först ber hon mig att inte prata med folk på stan. Sedan säger hon åt mig att inte låta Wyatt lämna huset. Och slutligen får jag reda på att deras senaste barnflicka försvann ...

Snart inser jag inte har en aning om vad Robin är kapabel till. Men hon vet i alla fall inte sanningen om mig. Jag kom hit av en enda anledning. Jag åker inte utan Wyatt. Han är min son och jag gör vad som helst för att vi ska kunna lämna det här huset med livet i behåll.