Dick Harrisons uppväxt var som så många andras men med ett stort undantag – han var förbjuden att läsa. Läsning, kultur och bildning ansågs inte bara onödigt utan skulle till varje pris förhindras. "Förläst" var den inbillade sjukdom som barnet Dick skulle skyddas från. Den förläste kunde bli sinnesslö, hamna på mentalsjukhus och i värsta fall bli ensam och barnlös.

Dick Harrison fick under vissa delar av barn- och ungdomen läsa i smyg, med ficklampa under täcket, smuggla in biblioteksböckerna i hemmet eller än hellre stanna på skolbiblioteket eller läsa på kommunbiblioteket i Staffanstorp. Mycket tyder på att Sverige hade blivit utan sin främste historieprofessor om inte just detta kommunbibliotek hade legat på cykelavstånd från Tenngjutarevägen 2, Harrissons barndomshem.

Förbjuden att läsa är en djupt personlig bok om en tuff uppväxt – men det är också en berättelse om en enastående revansch och om en kamp, inte bara för sin egen bildning, utan också för andras rätt till kunskap, läsning och kultur.

Dick Harrisons bildningstörst är i det närmaste osläckbar och med inlevelse skildrar han sin väg från den kulturella öknen i hemmet till ett liv med omstörtande romanupplevelser, fantastiska operaögonblick och hur en fråga om Picasso och den analytiska kubismen fick honom ignorerad vid ett frukostbord. Boken är en brandfackla för vikten och glädjen av bildning – och en stridsskrift mot dagens dikeskörda skol- och universitetsväsende.