Resultados Editorial "Saga Egmont" en Historia

En 16-årig Parisoula Lampsos förälskar sig i den nästan dubbelt så gamla Saddam Hussein, mannen som skulle komma att bli Iraks fruktade och hatade diktator. I 33 år behöll han sin makt över henne, för varför skulle en man som inte drog sig för att mörda sin egen familj skona henne? Lena Katarina Swanberg har intervjuat Lampsos under lång tid och skrivit den gripande berättelsen om livet i skuggan av en fruktad diktator. Lena Katarina Swanberg föddes i Stockholm den 8 februari 1947.

Aldrig tidigare i människans historia har en katastrof likt atombombningen av Hiroshima och Nagasaki inträffat. Händelsen förändrade hela världen, bilderna och berättelserna från överlevarna kom att chocka både sin samtid och framtid. Det finns inga fasta siffror på hur många som dog vid bombningarna, men man tror att över 200 000 personer mötte sin död i attackerna. Mot alla odds fanns det överlevare som klarade sig undan från bombens första explosion, och den efterföljande radioaktiva strålningen som fortsätter att skörda liv in i våra dagar.

Da Hitler satte fyr på Europa i 1939, håpet alle de nordiske landene å holde seg utenfor konflikten. Men bare tre måneder senere angrep Den røde armé Finland og tvang landet ut i en overlevelseskamp. Våren 1940 rullet store tyske divisjoner opp gjennom Danmark og Norge, og heller ikke Sverige gikk helt fri. Hitlers krav om fri passasje gjennom landet for de tyske troppene satte svensk diplomati sjakkmatt. Men overalt vokste motstanden.

Etter seks grusomme år var krigen over. Men byer over hele Europa var forvandlet til ruiner, fabrikker og veier var ødelagt, og alt var til salgs for et par poteter eller en røyk. Millioner av flyktninger streifet rundt mens nye regjeringer med hjelp fra USA prøvde å få kontroll på kaoset. Hitlers håndlangere var tatt, og allerede i november 1945 ble de første nazistene stilt for retten i Nürnberg. I Japan overtok amerikanerne makten, og for befolkningen var okkupasjonen en gave. MacArthurs folk straffet krigsforbrytere men delte også ut mat og medisiner.

Om morgenen 6. august 1945 løste besetningen på flyet Enola Gay ut en atombombe over Hiroshima. Få minutter etter var den japanske provinsbyen forvandlet til et brennende helvete. Tre dager senere led Nagasaki den samme skjebnen. Selv de forherdede japanske generalene, som faktisk var fast bestemt på at landet skulle fortsette kampen, var rystet over de ufattelige ødeleggelsene. Og da keiseren selv også talte for å overgi seg, valgte Japan å akseptere en betingelsesløs kapitulasjon.

25. august 1944 rullet de franske og amerikanske divisjonene inn i Paris. De svette og slitne soldatene ble kysset og fikk overrakt blomster og vin. Hitlers guvernør hadde overgitt seg, og nazistenes svarte og røde hakekorsflagg ble skiftet ut med trikoloren på alle offisielle bygninger etter hvert som befrierne nedkjempet tyske soldater som hadde forskanset seg rundt om i byen. Resten av landet var likevel ikke befridd, og i resten av Europa raste krigen fremdeles. Tidlig om morgenen 16. desember brøt helvete løs i Ardennene i Belgia.

Den 27. januar 1944 erklærte Stalin Leningrad for befridd. Etter to og et halvt års beleiring trakk vernemakten seg tilbake. Den røde armé forfulgte de motløse tyske soldatene som på bare tre dager ble drevet 100 kilometer vestover. Oppmuntret av seieren besluttet general Govorov å befri Estland. Men i slaget om elven Narva satte tyskerne en stopper for planene hans, og frontlinjen stoppet midlertidig opp. Men tyskerne var ennå hardt trengt fra alle kanter.

I 1943 var bildet på Østfronten snudd. I begynnelsen av felttoget rullet tyske stridsvogner over all motstand på vei inn over de russiske steppene. Men etter hvert fikk de slaviske "undermenneskene" overtaket og gjorde det vidstrakte landet til et helvete for Hitlers invasjonsstyrker. Nesten 100 000 soldater ble tatt som krigsfanger etter slaget ved Stalingrad tidlig på året. Og midt i juli vant Den røde armé et avgjørende slag mot vernemakten etter en taktisk genistrek i historiens største panserslag. Også mange skandinaver i tysk tjeneste fikk kjenne på lidelsene på Østfronten.

Tyskerne og deres allierte i Øst-Asia, japanerne, virket uovervinnelige. Siden krigen startet, hadde aksemaktene gått fra seier til seier, men høsten 1942 snudde krigsbildet. På den lille stillehavsøya Guadalcanal tvang amerikanerne japanerne ut av jungelen og gjenerobret en viktig flyplass. Og på Østfronten frøs Hitlers enorme felttog fast ved Stalingrad, der Den røde armé intenst forsvarte hver eneste gate og fant en sterk alliert i den russiske vinteren.

En skvadron jagerfly av typen Grumman Hellcat lettet fra hangarskipet USS Enterprise 4. juni 1942. Like før hadde fly fra den japanske marinen angrepet den amerikanske basen på Midway, en øy midt i Stillehavet. Japanernes mål var å ødelegge basen og ta full kontroll over Stillehavet. Men angrepet var avslørt på forhånd av amerikanske kodebrytere, og U.S. Navy var klar til å slå hardt tilbake mot fiendens hangarskip. De to flåtene kunne ikke på noe tidspunkt se hverandre, men sendte derimot angrepsbølger av fly flere hundre nautiske mil over havet på jakt etter fienden.

Klokken var 3.14 den 22. juni 1941. Langs en 1800 kilometer lang linje fra Østersjøen i nord til Romania i sør satt tyske soldater klare til kamp. Ett minutt senere etter brøt helvete løs. Luftwaffes fly satte kursen mot mål bak linjene til Den røde armé, og artilleriet åpnet ild. De fryktede tyske Panzer-stridsvognene fulgt etter – som spydspissen i Operasjon Barbarossa, Hitlers angrep på Sovjetunionen. Med 3,7 millioner soldater var invasjonen historiens til da største.

Den 29 april 1918 stoppar man tsar Nikolaj Romanov och hans tyskfödda hustru Alexandra i den ryska staden Jekaterinburg. Hela tsarfamiljen på sju personer har varit under arrest i 13 månader, först i Petrograd och senare i Tobolsk. Den nya regeringen avskyr honom och har lett en obarmhärtig kampanj för att vända det ryska folket emot tsarfamiljen. Jekaterinburg, den tredje största staden i Ryssland har blivit ett skrämmande centrum för bolsjevikernaeras fiende nummer ett, Nikolaj.

När Hitler 1939 sätter Europa i brand, hoppas alla de nordiska länderna kunna hålla sig utanför konflikten. Redan tre månader senare angriper Röda armén dock Finland och tvingar landet att slåss för sin överlevnad. Våren 1940 rullar tunga tyska divisioner upp genom Danmark och Norge, och inte heller Sverige går fritt. Hitlers krav på fri passage för tyska styrkor genom landet sätter den svenska diplomatin på prov. Motståndet växer dock överallt.

Den 25 augusti 1944 intar franska och amerikanska divisioner Paris. De svettiga och uttröttade soldaterna möts av kyssar, blommor, vin och framsträckta spädbarn. Hitlers kommendör har kapitulerat, och den svartröda hakkorsflaggan byts ut mot trikoloren på alla officiella byggnader, efter hand som befriarna rensar ut de tyska soldater som förskansat sig runt om i staden. Resten av landet är dock långtifrån befriat, och i det övriga Europa rasar kriget på. Tidigt på morgonen den 16 december bryter helvetet lös i Ardennerna i Belgien.

År 1943 har läget på östfronten vänt. I början av fälttåget krossade tyska stridsvagnar allt motstånd på sin väg över de ryska stäpperna. Nu har de slaviska "undermänniskorna" dock fått övertaget och gjort det vidsträckta landet till ett helvete för Hitlers invasionsstyrka. Nästan 100.000 soldater blir krigsfångar efter slaget vid Stalingrad i början av året. I mitten av juli tillfogar sedan Röda armén den tyska krigsmakten ett avgörande nederlag efter ett taktiskt genidrag i historiens största pansarslag.

En eskadrille Dauntless-styrtbombefly letter den 4. juni 1942 fra hangarskibet USS Enterprise. Kort forinden har fly fra Japans flåde angrebet den amerikanske base på Midway, en ø midt i Stillehavet. Japanernes mål er at ødelægge basen og tage fuld kontrol over Stillehavet. Men angrebet var afsløret på forhånd af amerikanske kodebrydere, og U.S. Navy er klar til at slå hårdt igen mod fjendens hangarskibe. De to flåder kan ikke på noget tidspunkt se hinanden, men sender angrebsbølger af fly afsted flere hundrede sømil over havet på jagt efter fjenden.

En högsommardag i början på juli 1973 försvann en 39-årig tvåbarnsmamma spårlöst från sitt hem i Trollbäcken - en villaförort ett par mil söder om Stockholm. En dryg månad senare anträffades hon mördad och nedgrävd i ett grustag tre mil från hemmet. Ett par veckor senare kunde gärningsmannen gripas, främst tack vare en överväldigande teknisk bevisning. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

"Vi befinner oss i den lilla byn Näset i Tornedalen ungefär mitt emellan Haparanda och Övertorneå. Det är torsdagen den 14 november 1975 och höstmörkret vilar tungt över dalen och det lilla samhället. Kung Bore skulle komma att spela en avgörande roll i nattens kommande händelser i den lilla byn, var det naturligtvis ingen som kunde förutse." I det lilla samhället Näset känner alla varandra. Det bor några hundra personer där, och det är sällan det händer något uppseendeväckande. På den lilla orten hyrde det dåtida postverket en liten utbyggnad i fru Karlssons villa, vari postkontoret låg.

Hvem var vikingerne egentlig? Hvordan var det lige med ham Christian den Fjerde? Og hvorfor blev Leonora Christina spærret inde? Fra de ældgamle sagn til hekseafbrænding og opførelsen af København fortæller Maria Helleberg her vores alle sammens danmarkshistorie i børnehøjde. Med spændning og fortællerglæde tager hun de mindste i hånden på en tidsrejse gennem 39 historier, der nu for første gang udkommer som medrivende lydbøger. De dramatiske lydeffekter gør fortiden så levende, at historiens vingesus med garanti får tag i børnene på denne lærerige og underholdende lytteoplevelse. Mari

Hvem var vikingerne egentlig? Hvordan var det lige med ham Christian den Fjerde? Og hvorfor blev Leonora Christina spærret inde? Fra de ældgamle sagn til hekseafbrænding og opførelsen af København fortæller Maria Helleberg her vores alle sammens danmarkshistorie i børnehøjde. Med spændning og fortællerglæde tager hun de mindste i hånden på en tidsrejse gennem 39 historier, der nu for første gang udkommer som medrivende lydbøger. De dramatiske lydeffekter gør fortiden så levende, at historiens vingesus med garanti får tag i børnene på denne lærerige og underholdende lytteoplevelse. Mari