Resultados Editorial "SAGA Egmont" en Guerras y conflictos

La bataille de Stalingrad (août 1942 - février 1943) est le véritable tournant de la seconde guerre mondiale. Cette bataille, perdue par les nazis, est l'un des moments les plus marquants de l'histoire militaire du XXe siècle. Les forces allemandes qui assaillaient la ville furent encerclées et contraintes à la capitulation. Par sa durée, par la dimension symbolique, par la dureté des combats et l'importance des pertes humaines, la bataille de Stalingrad est l'une des plus grandes et des plus meurtrières batailles de tous les temps.

Les bombardements de Hiroshima et Nagasaki, qui ont eu lieu à la fin de la Seconde Guerre mondiale, consistent en deux attaques des États-Unis sur deux villes du Japon. C'est la première fois dans l'histoire qu'est utilisée la bombe atomique. Les États-Unis avaient demandé au Japon de capituler en juillet 1945, mais le Japon avait refusé. La menace de l'utilisation de la bombe atomique s'était alors installée. Les Américains craignent que l'attaque au sol du Japon par les troupes américaines puisse provoquer la mort d'un million de soldats américains.

The Battle of Thermopylae is without doubt the most famous battle in European ancient history. It has inspired many poems, stories, and movies, most recently Frank Miller's 300. Vastly outnumbered Greek soldiers fought with all their might and held off the Persian army for seven days, before the rear-guard was annihilated in one of history's most famous last stands. This battle is a perfect example of tactical optimization and a stunning demonstration of the advantages of training and equipment to maximize an army's potential.

Morgonen den 6 augusti 1945 fäller besättningen på planet Enola Gay en atombomb över Hiroshima. Några minuter senare har den japanska staden förvandlats till ett brinnande helvete. Tre dagar senare drabbas Nagasaki av samma öde. Till och med de förhärdade japanska generalerna, som varit fast beslutna att fortsätta strida, är skakade av den ofattbara förödelsen. När även kejsaren förespråkar en kapitulation, väljer Japan till slut att acceptera en villkorslös sådan. I allra sista ögonblicket är det nära att planerna kullkastas av en grupp officerare.

I 1933 tok Adolf Hitler over makten i Tyskland. Han hadde forført befolkningen med gylne løfter om ro og orden samt om gjenreisning av det stortyske riket. Like elegant utnyttet han de andre vestmaktenes angst for konfrontasjon, slik at han uhindret kunne ruste opp. Før naboene ante uråd, rykket tidens mest moderne krigsmaskin over de grensene som hadde blitt fastlagt etter 1. verdenskrig. Hitler sto ikke alene.

Nazistenes propaganda iscenesatte Adolf Hitler som det tredje rikets asketiske, ensomme og geniale "Fører". Bare noen få kom tett innpå mannen bak 2. verdenskrig. Mystikken har gitt næring til en rekke konspirasjonsteorier - akkurat som Hitlers egne beslutninger innimellom var så merkelige at verken samtiden hans eller ettertiden kan forklare Førerens merkverdige valg: Hvorfor endret han målet for Luftwaffes terrorbombardement av Storbritannia fra militære mål til sivile? Hvorfor gav Hitler vernemaktens styrker stoppordre like før Dunkerque?

Slaget er vunnet, fienden er drevet på flukt, og roen har senket seg. Slik tenker mange generaler - men ofte tar de feil. Korps av spesialtrente soldater sørget gjennom hele krigen for at fienden aldri fikk fred. Kommandoenhetene slo til hvor som helst: En tysk general ble kidnappet midt på Kreta. Fallskjermtropper befridde Benito Mussolini fra fengselet på en fjelltopp. Og britiske enheter sprengte fabrikkene i en norsk provinsby i luften og sørget for at Tyskland ikke fikk råstoffer til industrien.

I august 1940 ble Berlin rammet av et bombeangrep. Adolf Hitler var rasende og beordret en rekke enorme luftverntårn oppført omgående - hvert enkelt dyrere enn byens olympiske anlegg. Dessverre var tårnene ineffektive, og ressursene var helt bortkastet. Føreren hadde også en opplagt sjanse til å tvinge britene ut av Nord-Afrika og få tak i Midtøstens verdifulle olje, i tillegg til at han helt unødvendig selv trakk USA inn i krigen i Europa. Hadde Adolf Hitler holdt hodet kaldt, kunne krigen ha fått en annen vinner.

Sommeren 1944 angrep Den røde armé plutselig Finland på Det karelske nes. Etter tre år med stillstand gikk Stalin i offensiven for å vinne tilbake tapt land. Sovjetlederen var optimistisk etter suksesser andre steder på Østfronten, der han etter flere år med bitter overlevelseskamp endelig hadde fått overtaket i oppgjøret mot nazistene. I Finland holdt forsvarerne noenlunde stand, men lenger sør var Hitlers armeer nær et sammenbrudd. Og Den røde armé viste ingen nåde på veien fram mot Berlin.

När axelmakterna kapitulerar 1945 är sex års fasor äntligen över. Freden är dock inte gammal när hotet om krig åter tornar upp sig. Sovjetunionen och USA ställer sig i spetsen för var sitt block av allierade länder i det kalla krigets konflikt mellan kapitalism och kommunism - en konflikt som lätt kan blossa upp till en världsbrand om supermakterna väljer att avfyra sina nyutvecklade atombomber. Under ett uppror 1956 försöker Ungerns befolkning förgäves slita upp ett hål i den "järnridå" som håller invånarna inspärrade i ett Östeuropa dominerat av Sovjet.

I maj 1942 cirklar amerikanska och japanska piloter över Korallhavet öster om Australien. Båda sidor försöker desperat lokalisera fiendens hangarfartyg. Till en början har amerikanerna turen på sin sida, men senare slår japanerna tillbaka. Det är första gången i historien som ett sjöslag utkämpas utan att de inblandade fartygen har kontakt med varandra. Trots att drabbningen i Korallhavet slutar nästan oavgjord blir uppgörelsen ändå en strategisk seger för de allierade. Japans expansion hejdas. Kejsardömet pressas tillbaka mot hemlandet men lämnar död och lidande efter sig.

Slaget om Kiev hösten 1941 räknas som tidernas största inringningsslag. Det var ett resultat av Hitlers och Stalins envishet och är fortfarande omdiskuterat, trots ett överraskande litet akademiskt intresse jämfört med dess betydelse och omfång. Slaget står som främsta exemplet på hur allt svagare tyska formationer kunde utnyttja Stalins förlamande effekt på sina underordnade under krigets första månader, och uppnå några av världshistoriens största militära segrar. Samtidigt visade det att även de tyska segrarna kostade, och ofta mer än Tyskland kunde betala i längden.

I början av kriget rullar tyska stridsvagnar fram över land efter land, medan människor apatiskt ser på. Efter hand som tyskarnas ockupation blir alltmer brutal växer emellertid motståndsviljan. Fridfulla protester som allsångsträffar i Danmark utvecklas till sabotage och väpnad kamp. I Storbritannien är Winston Churchill snabb att snappa upp signalerna, och redan under sommaren 1940 upprättar han SOE, en hemlig spion- och sabotageorganisation. Churchills första order till SOE är tydlig: "Sätt Europa i brand".

I augusti 1940 utsätts Berlin för ett bombanfall. Adolf Hitler blir rasande och beordrar omedelbart att en rad gigantiska luftvärnstorn ska byggas - vart och ett dyrare än stadens olympiska anläggningar. Tornen visar sig dock vara ineffektiva och är ett slöseri med resurser. Hitler slarvar även bort ett bra tillfälle att driva ut britterna ur Nordafrika och lägga beslag på Mellanösterns ovärderliga oljekällor, och till synes utan anledning drar han in stormakten USA i kriget i Europa.

Den 27 januari 1944 förklarar Stalin Leningrad befriat. Efter två och ett halvt års belägring drar Wehrmacht sig tillbaka. Röda armén förföljer de uppgivna tyska soldaterna, som på bara tre dagar drivs 100 kilometer västerut. Uppmuntrad av segern beslutar den ryske generalen Govorov sig för att befria Estland. I slaget om floden Narva sätter tyskarna dock stopp för hans planer, och fronten går tillfälligt i stå. Trots det är tyskarna fortfarande trängda från alla sidor.

Hitler förfogar vid krigets utbrott över världens starkaste flygvapen. Sommaren 1940 ska Luftwaffes bombplan knäcka Storbritannien, så att landet tvingas sluta fred med Hitler eller blir så försvagat att vägen är banad för en tysk invasion.

Sommaren 1944 angriper Röda armén plötsligt Finland på Karelska näset. Efter tre händelselösa år sätter Stalin in en offensiv som ska återta tidigare förlorade landområden. Sovjetunionen har haft framgångar på andra delar av östfronten efter flera års bitter kamp mot nazisterna och vill nu även se framgångar i norr.

Tyskerne og deres allierede i Østasien, japanerne, har virket uovervindelige. Siden krigens start er Aksemagterne gået fra sejr til sejr, men i efteråret 1942 vender billedet. På den lille stillehavsø Guadalcanal tvinger amerikanerne japanerne ud af junglen og generobrer en vigtig lufthavn. Og på Østfronten fryser Hitlers enorme felttog fast ved Stalingrad, hvor Den Røde Hær indædt forsvarer hver eneste gade og finder en magtfuld allieret i den russiske vinter. På vej ind i sit fjerde år bliver krigen mere rå.

I 1943 er billedet på Østfronten vendt. I begyndelsen af felttoget tromlede tyske kampvogne al modstand ned på vej ind over de russiske stepper. Men nu har de slaviske "undermennesker" fået over taget og gjort det vidtstrakte land til et helvede for Hitlers invasionsstyrke. Knap 100.000 soldater må traske i krigsfangenskab efter slaget ved Stalingrad i begyndelsen af året. Og midt i juli tilføjer Den Røde Hær Værnemagten et afgørende nederlag efter en taktisk genistreg i historiens største panserslag. Også mange skandinaver i tysk tjeneste tager del i lidelserne på østfronten.

Vuonna 1933 Adolf Hitler nousi valtaan Saksassa, missä hän oli hurmannut kansan lupauksilla rauhasta ja järjestyksestä. Hän lupasi kansalle Suur-Saksan valtakunnan. Yhtä taidokkaasti Hitler hyödynsi muiden länsivaltojen konfliktien pelkoa ja varusti Saksaa sotaan. Ennen kuin naapurimaat tajusivatkaan, ajan moderneimmat sotakoneet vyöryivät ensimmäisen maailmansodan jälkeen vahvistettujen rajojen yli. Hitler ei ollut yksin.