Resultados Editorial "Saga Egmont" en Médicos

La ciencia responde a la pregunta más antigua: ¿Qué hay después de la vida? Durante cinco años, la Dra. Cristina Lázaro entrevistó a personas que han experimentado experiencias cercanas a la muerte (ECM), desvelando los misterios del más allá. Después de la vida explora estas vivencias desde una perspectiva científica y rigurosa, ofreciendo relatos detallados, análisis expertos y un recorrido antropológico por diferentes culturas. Un libro imprescindible para comprender nuestra existencia, nuestro origen y nuestro destino final. Sobre Cristina Lázaro La Dra.

Als Henry Markram ein autistisches Kind bekam, zählte er zu den berühmtesten Hirnforschern der Welt. Er arbeitete am Weizmann-Institut und am Max-Planck-Institut, gewann zahlreiche Forschungspreise und hielt Vorträge auf der ganzen Welt. Seine Methode, die misst, wie Zellen sich vernetzen, wurde internationaler Standard. Doch dann kam Kai. Und Fragen und Sorgen lagen auf einmal im Kinderzimmer, zwischen Teddybär und Mondlampe. Markrams geachtete Aufsätze vermochten seinem Sohn weniger zu helfen als das Liederbuch, aus dem er ihm abends vorsang.

Året är 2011, och Elisabet Höglund diagnosticeras med cancer. En jättelik tumör har upptäckts på hennes bukspottskörtel, och vid en operation tas flera organ bort för att bekämpa sjukdomen. Ingreppet är okomplicerat, och snart är hon på bättringsvägen. Men några veckor senare uppstår en komplikation, och Höglund är nära att förlora livet. Efter att redan ha varit nära döden två gånger kommer nu komplikationerna som klubbslag, under några veckor kämpar hon för sitt liv.

För att Carin skulle överleva behövde någon annan dö. Hjärtat som Carin fötts med ville inte längre försörja hennes kropp med blod, och läkarna kunde inte hitta någon annan lösning än en transplantation. Hjärtat hon till slut fick kom från en mycket yngre person, som hade hela livet framför sig. En hjärttransplantation är en svår operation, men vad de flesta inte tänker på är att det som kommer efter är ännu svårare.

Att klara vardagen kan ibland vara som att lägga ett mycket invecklat pussel. Om du också har en neuropsykiatrisk diagnos kan det innebära att pusslet blir ännu krångligare. Men det behöver inte bli det. Den här boken är till för dig som har fått en diagnos eller har en närstående med en diagnos. Här kan du läsa om tips och råd för hur du kan göra livet enklare. Carolina Lindberg är en svensk författare. Hon arbetar med utbildning och handledning inom området AST.

Efter 9 månaders sjukskrivning och en lång väntan och oro bekräftas Ulla Assarssons värsta farhågor. Hennes man har Alzheimers sjukdom! Han är bara 62 år och tanken var att de skulle njuta av livet, barnen och barnbarnen tillsammans. Men vad ska hända nu? Ulla är i grunden en positiv människa och har oftast förlitat sig på att hon har förmågan att hitta lösningar på olika problem som uppstått i såväl arbetslivet som privatlivet. Hennes livsfilosofi att det mesta kommer att gå bra har alltid gett henne framtidshopp.

Kort efter födseln började Gabriellas tillvaro på intensivvårdsavdelningen. Hon lider av ett tillstånd som gör att hon inte kan andas i sömnen, och efter ett års utredning är läkarna tveksamma till om hon ens kan få något som kan kallas ett rimligt liv. Den sommaren spenderar föräldrarna så mycket tid som möjligt med Gabriella i sjukhusets stora park, innan de måste fatta ett fruktansvärt beslut.

Kristin Leer var 44 år gammel, mor til tre og på vej til at uddanne sig til psykiater, da hun endelig fandt ud af, hvad det var, hun kæmpede med. Et af hendes budskaber i denne bog er, at man får et bedre liv med en behandlet ADHD. Bogen er skrevet til dig der har ADHD og til alle i din omgangskreds, der gerne vil være klogere på, hvordan et liv som barn, ung og voksen med ADHD kan leves og mestres.

"Ich sterbe und keiner sieht es." Solange sie sich zurückerinnern kann, lebt Franzi mit Angststörungen, später kam die Diagnose Borderline dazu. Wovor sie sich nicht fürchtet, ist, sich verletzlich zu zeigen. Die Autorin gibt nicht nur Einblicke in ihre eigene Geschichte, sondern bricht auch mit dem Stigma psychischer Krankheiten und legt schockierende Missstände in unserem psychiatrischen System offen.

Wegen starker Kopfschmerzen wird Angèle Lieby in die Notaufnahme gebracht. Als sie das Bewusstsein verliert, versetzt man sie in ein künstliches Koma, aus dem sie nicht mehr aufwacht. Die Ärzte erklären sie für tot und raten dem Ehemann, die Beerdigung vorzubereiten. Doch Angèle lebt. Eingesperrt in ihrem Körper leidet sie höllische Qualen. Erst als ihre Tochter sie anfleht, nicht zu gehen, rinnt ihr eine einzige Träne über die Wange. Dieses kleine Lebenszeichen ist ihre Rettung. Mit Hilfe der Familie kämpft sie sich Schritt für Schritt zurück ins Leben.

"Ein Taxi ist so teuer und ich zahle doch auch Krankenkassenbeiträge." Oder "Wenn Sie mich mitnehmen, komme ich ja schneller dran!" Solche Sätze hört Luis Teichmann oft. Er fährt seit sieben Jahren im Rettungsdienst und Bagatelleinsätze sind hier nicht die einzige Herausforderung: Nachtschichten, körperlich schwere Arbeit, gewalttätige Übergriffe und die psychische Belastung rücken seinen Job aus der Komfortzone. Da ist zum Beispiel der stadtbekannte Mann, der bis zu viermal am Tag die 112 wählt, an 365 Tagen im Jahr – und jedes einzige Mal muss ein RTW ausrücken.

Notre système de santé a de nombreux avantages, mais tout n'est pas rose. Les soignants ne sont pas des héros, mais des êtres humains à qui l'on demande sacrifices et oubli de soi. Le système est tombé malade et tous ses acteurs en souffrent, aussi bien les professionnels de santé que les patients. S'appuyant sur des témoignages, son expérience et le socle scientifique, l'auteur propose un état des lieux et des solutions concrètes innovantes.

"När jag tittar mig i spegeln, lägger jag märke till något som putar ut lite på varje sida om halsen. Det ser ut ungefär som om en mindre gaffel har satt sig på tvären. Har det varit så hela tiden utan att jag tänkt på det? Jag känner efter i ljumskar och armhålor och upptäcker att en massa lymfkörtlar är väldigt tydliga. Jag funderar lite på saken, men tänker sen att det nog är normalt, jag har bara inte känt efter förut helt enkelt. Dessutom gör ingenting ont och jag känner mig helt frisk." Johanna är bara 23 år gammal när hon blir diagnostiserad med kronisk lymfatisk leukemi.

"Du har cancer Charlotta" sa läkaren. 35 år gammal fick jag aggressiv trippelnegativ bröstcancer. Mina barn var då ett, två och fyra år. Jag stekte pannkakor och planerade inför min begravning. När Charlotta får reda på att hon är gravid med sitt fjärde barn är hon redan i artonde veckan. Det är bara sju månader efter hennes senaste cellgiftsbehandling och läkarna hade sagt att hon inte skulle kunna få fler barn. Hon överväldigas av känslor. Lycka. Rädsla. Hon börjar skriva ner sina tankar, för att komma underfund med tankarna om allt det ljusa och allt det mörka.

Christina tror knappt sina öron. Vad är det läkaren säger? Att hon ska sjukskrivas i två veckor? Diagnosen: utmattningssyndrom. Christina har svårt att acceptera det, hon kan omöjligt vara utmattad. Hade det gått så långt skulle hon ju inte ens kunna ta sig ur sängen? Istället för att lyda läkarens råd springer hon runt och löser problem precis som hon alltid gjort. Precis som hon vet att hon måste göra. För vem ska sköta hennes jobb om inte hon gör det? Det måste finnas en lösning även på det här med sjukskrivningen.

Kan man bli fri från en kronisk sjukdom? När Nadja Öström får sköldkörteldiagnoserna Hashimotos sjukdom och Hypotyreos förändras hennes liv för alltid och hon kastas in i en djungel av hälsoråd och mediciner. Trots en svår och utmanande resa kommer hon ut på andra sidan starkare än någonsin och med nya kunskaper om kost, hälsa och vikten av att se sig själv som en helhet.

Kun Nuutilla todettiin kaksivuotiaana lapsuusiän autismi, se oli vanhemmille helpotus. Vain autismi. Tästä alkoi taival täynnä testauksia ja terapioita. Itkua, naurua ja rakkautta. Alkoi elämä, joka Nuutin kautta katsottuna on kaunis, ihmeellinen ja pelottava.

Vad innebär det att vara autistisk? För många autister definieras det av att man är annorlunda. Men på vilket sätt? I "Autism inifrån" är det autisterna själva som berättar. Texterna har skapats som ett resultat av en grupp autistiska vuxnas diskussioner, där man delat med sig av egna erfarenheter och synpunkter. Här är det autisternas upplevelser av omvärlden som får ta plats, istället för det utifrånperspektiv som de flesta av oss är vana vid att höra.